Saksamlare
Här hemma är de flesta av oss samlare, hade tänkt skriva först att vi led av de men de är kanske bara varandras samlande vi lider av.
Vi har så mycket braattha saker att vi kan ge varje unge ett startkit när de flyttar. Tyvärr har vi lika mycket saker som är helt onödiga och kanske till och med skräp. Fast så klart inte mina saker, såsom plåtburkar, en halv bakelittelefon, för små/stora kläder, trasiga affischer och allsköns små pryttlar som är vackra eller har en historia.
Älskade sambo samlar på saker som påriktigt är ganska bra att ha, plus saker som är trasiga men som skulle kunna vara superroliga om vi lagade dem, vilket vi kommer ha tid med ungefär samtidigt som vi går i pension.
Senaste tillskottet i sista kategorin är en jätteful båt. Men den va ju jääääättebillig. Såklart. Och tänk va mysigt nästa sommar när vi kan åka ut med den. Givetvis är jag inte sjösjuk då heller längre eftersom jag är en helt ny människa. Jag har även mer tid och är en fena på att laga båtskrov.
Eller, den kommer stå där i vårt fyrbilsgarage tillsammans med två andra objekt som vi ska fixa när vi får tid..
Sovplats
När Denice och Björn va bebisar och jag ammade dem på natten så hade jag svårt att hålla mej vaken, somnade ofta och tillslut blev jag så rädd att jag skulle tappa dem så de fick sova i min säng så att jag kunde amma i sömnen. Jag vet att barnen ska sova i egna sängar men jag tyckte de va enklast och säkrast. Dessvärre kan det bli så att de stannar kvar, Björn sover fortfarande i vår säng. Det gör mej egentligen inte så mycket, jag sover bra ändå. Jag får ju faktiskt ryggmassage varje natt när han sparkar på mej. Huvudsaken är ändå att alla får sova.
Ted däremot får nog lära sej sova i egen säng. Dels pga sin litenhet, dels att jag sondar honom på natten och alltså måste gå upp och värma mat och då somnar jag inte lika lätt men mest för att Björn tar upp 85% av vår säng och sparkar åt alla håll och kanter.
Men hittills har det funkat bra, han sover ju mest hela tiden den lille fisen.
Igår var hemsjukvården här och det var vägning och mätning. 48cm lång och drygt 2,7kg, sakta uppåt. (Fotnot är att det igår var 36+2, samma dag som Björn föddes och han var 48cm och ca3kg)
Nu ska jag göra ett försök att färga håret, det har inte blitt gjort på säkert 2 månader så jag ser inte klok ut. Borde egentligen gå till en frisör men det blir aldrig av, ett år sen sist
Bärsjal
Jag har alltid tyckt att bärsjal verkar lite knepigt, och lite hippie. Till Denice och Björn har jag haft vanliga babybjörn bärsele och när Björn blev för stor så köpte jag en ergobaby som man kan ha upp till 20kg, både på mage, rygg och höft.
Men nu när jag skulle ha nåt till Ted så blir han för liten, bärselar är oftast från 3kg och han har en bit kvar dit. Inne på neo så testade vi bärtopp, det tyckte jag va smidigt. Så efter mycket läsande och letande på www så köpte jag en bärsjal från ett svenskt märke. Och det var mycket lättare att knyta än jag trodde! Och så bra han satt!
Färgglatt
Spjälsängen anno 1966 är på plats! Denna gången nymålad, det hanns inte med när Björn föddes, då fick han klara sej med en säng i mjuk 90talslila som mina yngsta syskon hade när det var trendigt.
En fördel med att vi tillbringade så långtid på sjukhuset.
Tackar farsgubben för hjälpen och syster Ida för hemkörningen (och det fina spjälskyddet som även Björn hade)
Sommar
Hej! Det är sommar! Helt otroligt att den alltid ska komma så fort, den liksom lurar bakom vårvinterslasket och sen plötsligt BAM! hoppar den fram och nockar en. Det känns alltid som jag är den som sist märker att det är för varmt för fleecejacka.
Denna veckan har det vart sjukt varmt här i söder, vårt hus suger åt sej all sol och behåller värmen inne så vi knappt kan sova. Men man ska ju inte klaga! Eller jo, det är pissvarmt och ibland tror jag domedagen är kommen. Men annars är det skönt med sommar, att man kan strosa runt ute i trädgården och kvällarna är ju behagliga.
Igår var vi på sjukhuset (där var det svalt!) för Ted skulle göra en ögonundersökning, ROP, där de kollar blodkärlen i ögonen. De kan påverkas av syrgas som de flesta förtidigtfödda får, Ted fick lite syrgas de första dagarna. Hans blodkärl va lite bleka inne vid kanten men det kunde också bero på omognad. Ny kontroll om två veckor igen. Och så håller det på tills det är bra. Blir det inte bra har jag för mej att det blev operation med nån form av laserbehandling, men vi hoppas så klart att han slipper det.
På fredag är det äntligen skolavslutning för mitt äpple Denice. Sen är det sommarlov för hela slanten för mej och småkorvarna. Och till hösten börjar Denice i ny skola, det ska bli så kul och spännande!
Hemmet
Nu har vi varit hemma i en vecka, det har gått bättre än jag trodde och jag tycker nog att vi har vant oss ganska så snabbt med den omställning som blev.
För min del handlar dagarna till störst del om att mata Ted, eller pumpa ut mat som sen ska sondas till honom. Första dagarna var det ganska frustrerande att inte kunna göra så mycket annat, men nu har jag fått en aningen bättre rutin på det.
Det är mycket man vill hinna med men jag försöker att vara bra på att strunta i mindre viktiga saker, och bara njuta av min familj. Kanske lite jävla carpe diem men det är ju så att barnen växer för fort (saker folk med ålderskris säger!?).
Storebror Björn är snäll mot lillebror men jobbar hårt för att få mycket uppmärksamhet från sina föräldrar, tex äta krukväxter och klättra på möbler. En kombination av tvåårstrots och att ha fått ett syskon, det blir som en molotovcocktail. Ska man vara positiv så händer det alltid något kul här hemma, eller de händer nåt i alla fall.
